Historia

Blanka är ett biblioteksnätverk som de åboländska skärgårdsbiblioteken bildade år 1994 för att tillsammans höja sin servicenivå.

Blanka heter också den gemensamma databasen som ger ett avsevärt större och mångsidigare medieurval till invånarna i regionen än det enskilda biblioteket kan erbjuda.

Blanka består av biblioteken på Kimitoön (Dalsbruk, Kimito och Västanfjärd) samt Väståboland (Houtskär, Iniö, Korpo, Nagu och Pargas) och administreras av en ledningsgrupp bestående av cheferna för varje bibliotek samt nätverkets koordinator.

Blankasamarbetet upprätthålls således av de två kommunerna Kimitoön och Väståboland och består av tolv bibliotek inklusive filialer och ett anstaltsbibliotek, en bokbåt, flera utlåningsstationer och därutöver depositioner i skolor, servicehus, hälsostationer och på förbindelsebåtar.

Bakgrund

I början av år 1994 samlades representanter för de åboländska biblioteken för att bilda ett nätverk. Datoriseringen av biblioteket var en nödvändighet och samarbete sågs som en förutsättning för att små bibliotek med minimala personalresurser skulle kunna genomföra den. Undervisningsministeriet hade redan på 1980-talet påtalat informationsteknologins betydelse för biblioteken och på 1990-talet blev samhällets växande behov av information uppenbar. Statsmakten myntade begreppet Kunskapsfinland och signalerade att biblioteken förväntades stå i spetsen för uppbyggandet av kunskapssamhället.

Bildningsrådet Etel Strömberg-Johansson vid länsstyrelsen i Åbo och Björneborgs län valdes till ordförande för projektgruppen för det nya nätverkssamarbetet, som då kallades ”Biblioteket – skärgårdens informationscentral” och bestod av de åboländska bibliotekscheferna samt bibliotekarie Gerd Backman-Pettersson, ADB-ansvarig vid Pargas stadsbibliotek. Som sekreterare för gruppen fungerade Carola Bryggman, inspektör för bildningsväsendet vid länsstyrelsen i Åbo och Björneborgs län.

Val av system

Samarbetets första uppgift var att välja ett bibliotekssystem som motsvarade de åboländska bibliotekens behov, dvs PC-baserat och fullständigt tvåspråkigt. Vid den tiden hade endast Pargas stadsbibliotek påbörjat datoriseringen av sitt mediebestånd. Projektgruppen gjorde studiebesök och inbjöd systemleverantörer att presentera sina system. Inte endast bibliotekspersonalen utan också nämndledamöter och representanter för kommunernas ledning gavs tillfälle att bekanta sig med de olika systemen. Efter noggrant övervägande föll valet på Abilita Bibliotek / Gemini. Detta system hade Pargas stadsbibliotek redan valt och det användes också av biblioteksnätverket Fredrika, ett motsvarande bibliotekssamarbete i Österbotten, som består av tolv svensk- och tvåspråkiga kommuner.

En gemensam databas

För att finansiera projektet ”Biblioteket – skärgårdens informationscentral” och för uppbyggandet av en gemensam databas söktes medel från undervisningsministeriet. Bidrag beviljades under åren 1995 – 1997 för en utomstående handledare. Projektgruppen anställde bibliotekarien Esko Sario. Nu påbörjades registreringen av bibliotekens mediebestånd, ett arbete som skulle uppleva ett millennieskifte innan det år 2004 var fullbordat. År 1995 grundades en gemensam databas med Pargas som placeringsort. Ett databasavtal uppgjordes år 1996 och undertecknades av kommundirektörerna i samtliga åtta kommuner. Kostnaderna för upprätthållandet av databasen fördelas mellan kommunerna, procentuellt enligt invånarantal.

Ett namn för nätverkssamarbetet

För att manifestera samarbetet utåt och göra det känt bland åbolänningarna utlystes en namntävling år 1995 i alla kommuner. Bland över 300 namnförslag fastnade ledningsgruppen för namnet Blanka, som får symbolisera bibliotekens kontakt med det förgångna och det mytiska i detta informationsteknologins tidevarv och som associerar till den egenartade natur, som så starkt präglar näringar och kommunikationer i skärgården. Enligt myten har Gullkronafjärden fått sitt namn av att drottning Blanka på sin resa i Österled lät sin krona sjunka i denna den vackraste av fjärdar.

I och med att samarbetet hade ett namn började man fundera på en egen logo att använda på ett gemensamt lånekort, en broschyr och annat informationsmaterial. Grafikern Joonas Sirviö engagerades för uppgiften.

En informell men effektiv administration

När nätverket väl var etablerat kunde en ledningsgrupp bestående av bibliotekens chefer bildas. Ledningsgruppen beslöt att dess ordförande väljs för ett år i taget och att ordförandeskapet cirkulerar mellan bibliotekscheferna. På så sätt har samtliga bibliotek med undantag av Iniö med framgång engagerats i uppbyggnadsarbetet och även i det kontinuerliga samarbetet. Till en början fungerade Esko Sario som ledningsgruppens sekreterare. År 1997 sökte ledningsgruppen medel från undervisningsministeriet för en koordinator inom gruppen. Bibliotekarie Gerd Backman-Pettersson utsågs till koordinator och har sedan dess med medel från undervisningsministeriet arbetat för Blanka en dag i veckan vid sidan av sin tjänst som bibliotekarie vid Pargas stadsbibliotek. Hon är också ledningsgruppens sekreterare och sammankallar vid behov arbetsutskottet AU.

AU som väljs årligen består av färre personer än ledningsgruppen och kan därför arbeta smidigare. AU kan vid behov utökas med andra ur personalen, som har den sakkunskap det aktuella ärendet kräver. AU bereder frågor som sedan förs till ledningsgruppen för beslut.

År 1996 valde ledningsgruppen bibliotekschefen i Korpo, Monika Holmén, till Blankas ekonom och Blankas ekonomi administreras sedan dess av Korpo kommun.

Systemfrågor och IT-anpassning

Arbetsutskottet sammanträdde flitigt under den senare hälften av 1990-talet. Bl.a. utarbetades gemensamma manualer. Anpassning till nya standardiserings- och katalogiseringsregler hörde också till AU:s uppgifter.

De flesta Blankabibliotek blev tvungna att byta klassifikationssystem. De svenskspråkiga och tvåspråkiga kommunbiblioteken hade i sitt uppbyggnadsskede valt det rikssvenska klassifikationssystemet SAB som bygger på alfabetet, medan majoriteten av Finlands bibliotek använder en variant av Deweys decimalklassifikationssystem. Nu används decimalsystemet i alla Blankabibliotek.

De åboländska biblioteken samarbetade kring anskaffningen av både hårdvara och mjukvara och gick även in för att gemensamt köpa bakgrundsregister med katalogposter, som alla kunde utnyttja. För att förenkla och påskynda registreringen av mediebestånden uppgjordes en arbetsfördelning mellan biblioteken och år 1997 var slutligen alla via modem anslutna till den gemensamma databasen Blanka. Skärgårdsnoden, som inte längre existerar, användes till en början som överföringskanal för katalogposter och uppgifter om de enskilda bibliotekens mediebestånd. Filhanteringen sköttes med köptjänster. Idag skickas katalogposterna per e-post och från och med år 2001 sköts filhanteringen av Blankas koordinator. Beställningarna mellan Blankbiblioteken sker enkelt via den gemensamma databasen.

Blanka på Internet

År 1998 publicerades Blankas hemsidor och katalogen gjordes sökbar på Internet.

Värd för Blanka på Internet var fram till år 2005 Kustnet i Jakobstad. Den gemensamma databasen uppdaterades fram till april 2005 en gång i veckan medan Blanka på Internet uppdaterades en gång i månaden. I april 2005 övertogs värdskapet för Blanka på Internet av Pargas stad och katalogen är nu online – användarna kan själva kontrollera var materialet finns och om det är i hyllan eller utlånat. Låntagarna kan också själva göra reservationer och förlänga sina lån via webben. Blanka finns på adressen www.blanka.fi.

Datoriserad utlåning

Datoriserad utlåning påbörjades i Pargas år 1997 och är idag genomförd i alla bibliotek (fr.o.m. 2010 också i Iniö bibliotek). År 2000 utarbetades gemensamma låneregler för biblioteken och ett gemensamt lånekort togs i bruk. År 2007 sammanslogs alla kundregister till ett gemensamt låntagarregister.

Specialisering och andra samarbetsområden.

Blankasamarbetet är i ständig rörelse. Nya idéer väcks, prövas och inlemmas i samarbetet när de visar sig fylla ett behov. Redan under det första året diskuterades specialisering i förvärv, dvs. varje bibliotek har ett eller flera ansvarsområden som det bevakar extra noggrant och i mån av resurser prioriterar vid materialanskaffningen. 

Specialiseringen kan vara svår att förverkliga men som princip är den en av förutsättningarna för att systematiskt kunna utveckla det gemensamma mediebeståndet till att så fullständigt som möjligt motsvara behovet och efterfrågan i regionen. Specialiseringen innebär en inbesparing som blir tydligare när den har funnit sin form och logistiken fungerar ändamålsenligt.

År 2004 inledde Blanka på initiativ av bibliotekschefen i Nagu, Eva Myrberg, ett logistikförsök, som har visat sig vara så lyckat att man vill se det som en permanent lösning på fjärrlånetrafiken. Projektet har presenterats på olika konferenser på nationell nivå och har väckt intresse. Logistiken administreras sedan år 2009 av Väståbolands stad.

Åren 2008-2009 pågick ett projekt för att undersöka möjligheterna att utvidga bokbåtsverksamheten i Väståboland. Projektet finansierades av undervisningsministeriet och ledde till ett samarbete mellan biblioteken i Houtskär, Iniö och Nagu i form av boklådor (bokdepositioner) på tre förbindelsefartyg i Väståboland. Eva Lettinen, Iniö, har skrivit en rapport om verksamheten.

En arbetsgrupp har tillsatts för att utarbeta gemensamma urvalsprinciper för medieval, magasinering och avskrivning av material.

Seminarier och fortbildning

Våren 1995 hölls ett seminarium på initiativ av handledaren Esko Sario. Diskussionerna visade att Blankasamarbetet kunde omfatta annat än datoriseringen. Sedan dess har ett flertal seminarier ordnats kring aktuella frågor. Hösten 2001 sökte Blanka medel från undervisningsministeriet för ett gemensamt seminarium med det österbottniska nätverket Fredrika som har samma programleverantör som Blankabiblioteken. Seminariet hade rubriken ”Framtiden i våra händer??” och behandlade frågor som rör det gemensamma bibliotekssystemet, dess möjlighet att utvecklas och överleva i konkurrens med andra bibliotekssystem i Finland. Seminariet hölls i september 2002 i Dragsfjärd och fick en uppföljning i Kristinestad i maj 2005. År 2008 ordnades följande gemensamma seminarium i Nagu. Rubriken för seminariet var denna gång: ”Samarbete – i våra händer?”  Programleverantören Abilitas representanter spelar en viktig roll på seminarierna. En liten programleverantör kan ha svårt att hävda sig i en snabb teknisk utveckling men fördelen är att kontakten med kunderna är intensiv och kundens påverkningsmöjligheter stora. Därför är det av stor betydelse att nätverken Fredrika och Blanka stöder varandra och har ett kontinuerligt samarbete kring systemfrågor. Nätverken utbyter idéer också i andra sammanhang.

Blanka ordnar kontinuerlig gemensam utbildning för personalen och ser till att åtminstone en ur Blankas personal deltar i externa kurser av betydelse för Blanka.

Personalen – en resurs i samarbetet

Blanka strävar till att ta tillvara personalens specialkunskaper så att de gagnar alla bibliotek. Så fungerade t.ex. biblioteksfunktionär Leena Uotila och bibliotekarie Gerd Backman-Pettersson som stödpersoner då de övriga biblioteken började med datoriserad utlåning. Bibliotekschefen i Houtskär, Monica Keinonen, skötte offertförfrågan och beställning av de gemensamma lånekorten. Biblioteksfunktionär Harriet Breider i Dragsfjärd gjorde utgående från Joonas Sirviös logo layouten till dessa och till Blankas första broschyr. Hon ansvarar dessutom för översättningen till finska av den årliga verksamhetsberättelsen och andra texter som distribueras externt. Blankas hemsidor förnyades i samband med Blankas 10 års jubileum. Mikaela Johansson från Korpo sammanställde Blankas verksamhetsstrategi i nära samarbete med ledningsgruppen.

År 2007 uppdaterades strategin och ingår i den förvaltningsstrategi, som ledningsgruppen, tillsammans med pol.mag. Arja Nikkanen, arbetade fram. Namnet på den är: ”Förvaltningsmodell för Blankabiblioteken efter kommunsammanslagningarna: en utredning finansierad av undervisningsministeriet”. Strategin presenterades och godkändes av hela personalen på ett seminarium i Kasnäs i februari 2008.

Blankas samarbete med skolorna är också ett exempel på att personalen fungerar som en gemensam resurs.

Bokprat i skolorna – en gemensam satsning

I slutet av 1990-talet kom rapporter om en försämrad läsfärdighet bland skolbarnen i Finland. Undervisningsministeriet gav biblioteken möjligheter att söka medel för läsfrämjande projekt. Blanka beviljades medel för bokprat i skolorna.

År 1999 ordnades i Stavanger en nordisk konferens om barnlitteratur. Två ur Blankas personal, Helena Järnström från Pargas och Kristina Hakola-Wass från Dragsfjärd, deltog i konferensen. Dessa två startade Blankas bokpratsprojekt som innebar besök av bibliotekarie Helena Järnström i skolorna i Pargas och i Väståboland samt av biblioteksfunktionär Kristina Hakola-Wass i skolorna på Kimitoön.

Våren 2004 gick alla tre bibliotekschefer på Kimitoön ut med bokprat i lågstadierna, Maj Söderman i Västanfjärds två skolor, Karolina Zilliacus i klasserna 1-4 i de sammanlagt åtta skolorna i Kimito och Dragsfjärd och Carita Forsman-Rudels i klasserna 5-6 i samma skolor. Bokpratet föregicks av en grupp teaterintresserade ungdomar som i skolorna levandegjorde scener ur kända barnböcker. Bokpratarnas besök någon vecka senare inleddes med samtal kring boksketcherna. Högstadierna på Kimitoön fick samma vår besök av Freja Rudels, litteraturstuderande vid Åbo Akademi, som presenterade ungdomsböcker.

Helena Järnström har kontinuerligt besökt skolorna i Pargas och i Väståboland. Tiina Viik, biblioteksdirektör i Pargas, har med handdockan Allu besökt klasserna 1-3 i de finska skolorna i Åboland. År 2004 hade de finska skolorna i Korpo och Nagu besök av Marja-Leena Mäkelä, känd bokpratare på finskt håll.

Blankabiblioteken har också arrangerat författarbesök både i de svenska och i de finska skolorna. Medel för besöken har beviljats, förutom av undervisningsministeriet, också av Svenska kulturfonden, Konstsamfundet och av länsstyrelsen i Västra Finlands län. Barn- och ungdomsförfattare har inbjudits både från Sverige och från Finland, flera gånger i samarbete med kulturbyrån i Åbo. Bland de gästande författarna kan nämnas Katarina Mazetti, Cannie Möller, Mikael Engström, Åsa Lind, Kari Levola, Eppu Nuotio och Mårten Sandén.

Att stimulera till läsning och främja informationssökning i skolorna är målsättningen för det av Svenska kulturfonden finansierade BITTIS-projektet. För detta ändamål har projektet valt ut några försöksskolor i Svenskfinland. I dessa skolor har nödvändiga bibliotekssystem införskaffats, skolbibliotekets mediebestånd gallrats och registrerats och skolorna har inom ramen för projektet kunnat söka medel för olika läsprojekt. Tre åboländska skolor är med i projektet, Kyrkbackens skola i Nagu, Skräbböle skola i Pargas och Dragsfjärds centralskola. Bibliotekspersonalen i respektive kommuner har också engagerats i planerna och i förverkligandet av dem.

Projektet ”Befria böckerna”, som byggde på den internationella Bookcrossing-idén, genomfördes åren 2005-2007. Tiina Viik, initiativtagare till projektet, presenterade det vid flera tillfällen, bl.a. i Eskilstuna på Nordiska PR-föreningens seminarium år 2005.

Inför kommunsammanslagningarna 2009 genomfördes ett gemensamt dockteaterprojekt –

”Den åboländska släktkrönikan eller VeriNajs Fågelbajs!”. Målsättningen med dockteatern var att i sann språkbadsanda motarbeta fördomar och förstärka samhörigheten hos barn i Åboland. Projektet genomfördes med medel från Svenska Kulturfonden.

Regionala samarbetspartners

År 1996 startade Dragsfjärds kommunbibliotek i samarbete med Skärgårdshavets utvecklingscentral, föregångaren till Region Åboland, en företagarservice för företagarna i Åboland. Projektet finansierades först av undervisningsministeriet, sedan av Egentliga Finlands kompetenscentrum och slutligen av ett 5b projekt underställt TE-centralen. Många småföretagare saknade vid den tiden datorer eller var ovana vid att använda dem. Den projektansvariga, Harriet Breider vid Dragsfjärds kommunbibliotek, besökte företagarträffar runtom i Åboland och vid två tillfällen stod Dragsfjärds kommunbibliotek värd för företagarträffarna på Kimitoön.

Blanka ser även samarbetet med Region Åboland som betydelsefullt för det rent tekniska utvecklandet av dataförbindelserna mellan Blankabiblioteken. Region Åboland är värd för projektet SkärgårdsNet, som redan länge har jobbat för bättre och snabbare förbindelser mellan de åboländska kommunerna. Mebben har använts som intranät och arkiv för Blankas protokoll och verksamhetsberättelser.

Blankas har även samarbetat med det åboländska projektet Vår Kultur.

Innehållsproduktion på nätet

Undervisningsministeriet styr ganska långt bibliotekens satsningar genom att erbjuda projektpengar för speciella ändamål. Blanka har i tre år fått medel för katalogisering och indexering av specialmaterial. Med pengarna har man kunnat anställa personal för att utföra katalogiseringsarbetet. Intresset för hembygdslitteratur är stort i Åboland. Därför valde man i första hand att katalogisera och indexera hembygdssamlingarna för att göra dem lättare tillgängliga för släkt- och hembygdsforskare. Vissa bibliotek hade intakta samlingar i form av depositioner och donationer från ungdoms- och fackföreningar. Uppgifter om dessa samlingar ingår nu i databasen. Musiksamlingarna har också gjorts tillgängliga med denna finansiering.

Blankas ansikte utåt

Trots att Blanka är ett litet nätverk har det väckt intresse både i Finland och utomlands. Många är de arbetsgrupper och styrelser där Blanka genom åren haft och fortsättningsvis har representanter. Blanka har inbjudits till flera konferenser och seminarier för att berätta om sin verksamhet.

År 1995 presenterades Blanka på NORDBOK-kursen Interkommunalt folkbibliotekssamarbete i Norden i Tammerfors

År 1998 besökte en grupp nordiska kulturchefer biblioteken i Pargas, Nagu och Korpo för att bekanta sig med nätverkssamarbetet.

I augusti samma år fick Blanka möjlighet att som ett av tre finländska IT-projekt presentera sig på IFLAs konferens i Amsterdam. Maj-Len Backlund, dåvarande chef för Pargas stadsbibliotek berättade om Blanka på denna årligen återkommande internationella bibliotekskonferens.

År 1999 fick Blanka besök av Carol A. Erickson från Gates Library Foundation, en fond som bl. a. bekostar utvecklingen av IT på amerikanska bibliotek och som sökte modeller för det fortsatta arbetet. Samma år ingick i tidskriften Scandinavian Public Library Quarterly en artikel om Blanka av bibliotekarie Gerd Backman-Pettersson. År 2007 presenterades Blankas verksamhetsstrategi i Scandinavian Public Library Quarterly (”Joint operating strategy” av Mikaela Johansson, Korpo).

År 2000 besökte biblioteks- och kulturförvaltningen i Rättvik i Sverige Pargas för att bekanta sig med Blanka och året därpå fick Pargas besök av bibliotekarier från Gävleborgs län i Sverige.

Våren 2001 arrangerade Finlands svenska biblioteksförening och Suomen kirjastoseura en studieresa till Sydafrika bl.a. på inbjudan av den sydafrikanska biblioteksföreningen LLASA. Blanka presenterades på ett för föreningarna gemensamt seminarium på University of Western Cape av Dragsfjärds bibliotekschef Carita Forsman-Rudels och bibliotekarie Kristina Boström vid Pargas stadsbibliotek.

År 2002 fick Blanka motta Åbolands kulturråds kulturpris. Priset uppskattades varmt och uppfattades som ett bevis på att Blanka hade funnit sin plats i regionen.

Med anledning av att 150 år gått sedan brukspatron Wolter Ramsay och hans hustru Emmy grundade Dragsfjärds första bibliotek instiftades år 2006 ett kulturpris ”för att uppmärksamma och hedra en person eller grupp som aktivt bidragit till utvecklandet av biblioteksverksamheten och/eller på olika sätt stimulerat intresset för läsning och bildning i Åboland”. Priset utses vartannat år av Blankas ledningsgrupp och omfattar 2000 euro. Fondens medel förvaltas av Dragsfjärds kommun. Övriga instiftare är: Ovako Wire Oy Ab, Björkboda lås Oy Ab och Föreningen Konstsamfundet rf.

Det första priset utdelades vid Dragsfjärds biblioteks 150-årsjubileum i juni 2006.

År 2007 presenterade Gerd Backman-Pettersson Blanka för en delegation IKT-tjänstemän från Litauen. Arrangör var Region Åboland. Presentationen ligger som grund för den case study, som Region Åboland avgett till EU (Blanka – one library database for eight local municipal libraries).