Jeff Kinney: Neropatin päiväkirja – Reissussa rähjääntyy

Gregory Heffleyn äiti löytää lehdestä täydellisen tavan viettää lomaa perheen kanssa. Greg ei oikein innostu ajatuksesta, mutta hänen on pakko lähteä perheensä kanssa autoretkelle. Retkellä kuitenkin sattuu ja tapahtuu kaikenlaista outoa…
Neropatin päiväkirja-sarja sopii melkein kenelle tahansa. Niille, jotka lukevat paljon, kirja voi olla hauska välipala. Vähemmän lukeville kirja voi tuoda uutta mielenkiintoa muitakin kirjoja kohtaan, sillä kirjassa on paljon huumoria ja hauskoja kuvia. Greg onnistuu aina sotkemaan asiat tavalla tai toisella, mikä tekee kirjasta entistä hauskemman. Kirjaa lukiessani nauroin välillä vedet silmissä. Gregorylla on melko iso perhe. Siihen kuuluu pikkuveli Manny, isoveli Rodrick, äiti ja isä. On hauska lukea kohtia, joissa on Rodrick tai Manny. Jokainen Neropatin päiväkirja on hyvin erilainen. Kaikissa on oma hauska juonensa ja paljon kommelluksia. Greg on aina miettimässä miten mistäkin asiasta selviäisi. Useimmiten hän vain joutuu pahempiin ongelmiin.
Mielestäni kirja sopii 8 – 14-vuotiaille.
– Anna

 

Erin Hunter: Väärätähden lupaus

Vaaratahden lupausMyrskyn noustessa Jokiklaaniin syntyy kaksi voimakasta pentua. Myrskypentu ja Tammipentu. Myrskypentu on seikkailunhaluinen, mutta Tammipentu on hieman varovaisempi, ja ehkä hieman viisaampi. Eräänä päivänä Myrskypennulle sattuu onnettomuus ja nimi vaihdetaan Vääräpennuksi. Lisäksi tuntematon kissa alkaa seikkailla kollin unissa. Kuka tuo kissa oikein on?

Soturikissat-sarja on jaettu kolmeen pienempään sarjaan. Lisäksi on vielä erikoisosia kuten Väärätähden lupaus. Väärätähden lupaus kertoo Väärätähden elämästä, ajatuksista ja tunteista. Luulisin, että kirjailijat ovat halunneet kirjoittaa Jokiklaanista käsin. Yleensä tarina on nimittäin myrskyklaanilaisen näkökulmasta.

Nimiä ei välttämättä aina muista. Siksi kirjan alusta löytyy lista kissoista. Klaani kerrallaan on esitelty kaikki kissat. Kissat siis elävät klaaneissa. On Myrsky-, Joki-, Varjo-, ja Tuuliklaani. Jokaisessa klaanissa on pentuja, pentujen emoja eli kuningattaria, jotka siirtyvät sotureiksi pentujen ollessa tarpeeksi vanhoja. Pennuista tulee oppilaita. Joko soturi-, tai parantajaoppilaita. Parantajaoppilas opettelee esi-isien kanssa kommunikoimista, ennustusta ja tietenkin parantamista. Parantajaoppilaasta tulee aikanaan parantaja, joka voi ottaa oman oppilaan. Soturioppilaat opettelevat soturilakia, metsästystä ja taistelua. Niin heistä voi tulla sotureita. Soturit metsästävät ja suojaavat klaania. Soturista voi tulla varapäällikkö. Varapäällikkö järjestää partioita ja tekee muuta tärkeää. Päällikön kuollessa varapäällikkö alkaa johtaa klaania. Päälliköllä on yhdeksän henkeä.

Pidin kirjasta Väärätähden lupaus, sillä siinä oli jännitystä ja vaaratilanteita. Kuvausta oli tarpeeksi. Samoin vuoropuhelua. Suosittelen kirjaa 9-13-vuotiaille.

– Anna

Hae / varaa kirja: Erin Hunter: Väärätähden lupaus

Robert Galbraith [J.K. Rowling]: Gökens rop

galbraithGökens rop är J.K. Rowlings deckardebut som sveper dig med till Londons bakgator och en ung kändis sorgliga död. Luna Laundry, den mörka, unga, vackra och framförallt otroligt populära modellen tycks ha tagit sitt eget liv genom att hoppa ner från sin balkong. Nu några månader senare när pressyran äntligen lagt sig, söker modellens broder upp privatdetektiven Comoran Strike för att utreda det mystiska fallet.

Comoran Strike är en före detta yrkesmilitär med ett söndertrasat privatliv och en mycket kall relation till sin kända fader Rokeby. Han sover i sitt kontor och har en otrolig skuld att betala av. Till sin hjälp har han sin tillfälligt anställda sekreterare Robin, som är nyförlovad och väldigt hjälpsam. De enda ledtrådarna är en dålig CCTV-video som visar två svartklädda män med dold identitet och ett vittnesmål från grannfrun som blivit svartmålad som lögnare i alla tidningar. Tillsammans försöker de dock vinna över alla oddsen, få kontakt med Londons societet och övertyga inte minst sig själv men även hela England om att Laundrys självmord egentligen är ett iskallt mord.

Jag är egentligen inte särskilt förtjust i deckare men som ett stort Harry Potter fan så beslutade jag mig för att läsa Rowlings senaste bok. Rowling är en fantastisk författare, men jag hade svårt att komma in i boken. Detta kan bero på att deckare inte riktigt är min favoritgenre eller att mina förhoppningar om boken låg förankrade i Harry Potter, men efter att ha läst till ungefär hälften var även jag snärjd.

Boken är bra och läsvärd, men tro för all del inte att den är lik Harry Potter, för det stämmer verkligen inte. Rowling berättar här en sorglig historia om inte bara en ung flicka och hennes familjeproblem, utan även om en privatdetektiv som har svårigheter att rätta till sitt liv. Ibland är boken lite överdrivet detaljrik, vilket gör att den på ett antal ställen känns aningen långdragen. Boken var för övrigt definitivt värd att läsa och jag rekommenderar den till alla som gillar deckare, brittiska accenter eller helt enkelt en bra bok.

– Freja

Sök / reservera boken Robert Galbraith: Gökens rop

Malala Yousafzai: Jag är Malala

Jag är Malala“Jag är Malala – flickan som stod upp för rätten till utbildning och sköts av talibanerna” är den pashtunska flickan Malalas självbiografi, som hon skrivit tillsammans med Christina Lamb. I boken berättar Malala om sin uppväxt i Swatdalen i Pakistan, om dalens historia och bakgrunden till hur talibanerna kom till makten. Berättelsen är väldigt fokuserad på utbildning för flickor, eftersom det är det som Malala brinner för, och hur hon och hennes pappa tillsammans kämpar för att sprida kunskap och medvetenhet om problemen som råder i Swatdalen, särskilt då det kommer till flickors skolgång. Att Malala bara är lika gammal som jag är svårt att förstå. Boken gavs ut år 2013, ett år efter att hon blev skjuten av talibanerna och tvingades lämna Pakistan.

Det här är en bok som måste läsas. Den ger en inte bara en större förståelse för den pashtunska kulturen och hur världen utanför den västerländska sfären ser ut, utan även en större förståelse för hur talibanerna kunde bli så mäktiga – hur terrorismen får sin grogrund. I början kan boken kännas en aning seg och upprepande och det kan vara svårt att hålla reda på alla namn – namnen är främmande, vissa har samma namn och under berättelsens gång nämns så många. Miljön är beskriven väldigt klart och man får lätt en bild av omgivningen. Såklart färgas hennes beskrivningar av hennes fosterländska kärlek för dalen och hennes längtan att någon dag få återvända, men det stör inte. Man får även en väldigt tydlig bild över kulturen, hur annorlunda den är jämfört med vår kultur. Om Malala inte hade bott i Storbritannien när hon och Lamb skrev boken skulle knappast kulturskillnaderna varit lika framträdande.

Trots en lite seg början blev boken mycket bättre, det blev lättare att komma in i berättelsen och förstå vad Malala ville ha sagt. Det här är en viktig bok som jag är glad att jag har läst.

–          Sara

Sök/reservera boken Malala Yousafzai: Jag är Malala

Clara Henry: Ja jag har mens, hurså?

Ja jag har mens hursåI boken ”Ja jag har mens, hurså?” berättar den svenska youtubern Clara Henry om vad mens är, vilket mensskydd man ska använda, PMS, mensens historia, sexism och feminism och delar med sig av sina bästa tips om allt mensrelaterat. Boken är sprängfylld med fakta, men tack vare Claras lätta och humoristiska ton är den väldigt lättläst. En bok för alla, oberoende av om du är livmoderbärare eller inte.

Jag fick lära mig mycket nytt jag inte visste från innan och boken har definitivt fått mig att se mer positivt på min mens. Clara Henry är en fantastisk förebild för unga livmoderbärare, jag vet inte om jag själv vore så öppen med att prata om mens om det inte vore för henne.

–          Sara

 

Melina Marchetta: Francesca

FrancescaFrancesca är tonårstjejen med tjejkompisar, en underbar mamma som håller ihop familjen och hon är åtminstone relativt nöjd med sitt liv. När hon byter skola till en privat katolsk före detta pojkskola, som nyligen börjat ta in flickor ändras allt. Jämlikhet stavas plötsligt tjejtoalett och att hitta nya kompisar är svårt. När det gamla tjejgänget även börjar undvika Francesca så är ensamheten snabbt större än någonsin.

En dag får även Francescas underbara bubbliga mamma, som alltid är glad och piggar upp alla andra, ett mentalt sammanbrott och kan inte längre ens ta sig upp ur sängen. Ansvaret läggs på Francescas axlar och ingenting verkar längre gå vägen. Dagarna går och ingenting verkar ändras, men hjälp kommer helt oväntat när hon som minst anar det. Borta i horisonten blickar slutligen solen fram och långsamt börjar  Francescas liv reda ut sig. Sist och slutligen lyfts frågan upp: Vet du egentligen vem dina riktiga vänner är?

Boken är helt underbar och fylld med humor även om flera av bokens teman är väldigt allvarliga. Att Francesca och de andra tjejerna måste kämpa för jämställdhet på skolan, både i klassrummen och på gymnastiklektionerna, reflekterar samhällsproblem som även kan förekomma i våra skolor. Ensamhet, depression och att som ung behöva axla ansvar samtidigt som livet inte är en dans på rosor, är även aktuella teman som träffar rätt. Detta kan vara en av orsakerna varför boken är lätt att relatera till, vilket är en av dess starka sidor. Även om boken tar upp många problem i dagens samhälle och behandlar ungdomars problem så är den inte tung eller svårläst. Jag gillade starkt boken och det var ett nöje att läsa den.

Melina Marchetta är en fantastisk ungdomsförfattare som behandlar problem som inte alltid är lätta att tala om. Boken riktar sig huvudsakligen till ungdomar i 14-18 års åldern, men även äldre personer kan njuta av läsningen. Denna bok är realistisk och en äkta verklighetscheck till skillnad från hennes första bok Jellicoe Road, dock är Francesca minst lika bra. Jag rekommenderar boken varmt och garanterar att den kommer ge läsaren en trevlig lässtund och en inblick i en tonårig australiensisk flickas liv.

– Freja

Etsi/varaa kirja: Melina Marchetta: Francesca

Michelle Paver: Henkivaeltaja

HenkivaeltajatHenkivaeltaja on Muinainen pimeys-sarjan toinen osa. Päähenkilö on Torak suden klaanista.

Metsään leviää rutto. Nuori Torak lähtee etsimään lääkettä. Matka on kuitenkin pitkä ja odottamattoman vaarallinen. Lisäksi lääkettä etsiessään hänen täytyy poistua tutuilta ja turvallisilta tienoilta. Joku varjostaa häntä. Varjostaja virittää hänelle  tappavia ansoja, joiden takia Torakin matka vaikeutuu. Torakin ystävä Renn lähtee ystävänsä perään. Myös toinen ystävä lähtee mukaan. Susi.

Torak löytää itsensä mitä yllättävimmistä paikoista. Merikin kääntyy Torakia vastaan. Lopulta Torak ei tiedä kuka on ystävä ja kuka vihollinen.

Kirjassa hyvin pienikin yksityiskohta saattaa olla tärkeä. Juoni etenee nopeasti, mutta ei liian. Kirjaa lukiessa saa pidättää hengitystä, nauraa kippurassa, jopa itkeä. Tarina on täynnä erilaisia yllätyksiä. On hauska arvailla juonen käänteitä ja yrittää arvata mistä rutto on saanut alkunsa, sekä mikä on lääke tähän hulluteen ajavaan ja rakkuloita aiheuttavaan sairauteen. Kirja on koukuttava. Kuvailua oli tarpeeksi ja tarina oli hyvin realistinen.

– Anna

Hae/varaa kirja: Michelle Paver – Henkivaeltaja

Sara Kadefors: Lex bok

lexFramgångssagor, enteprenöriella egenskaper och prestationskrav. Lex går sista året i gymnasiet och är less på allt och alla utom Jonatan, bögen med stylistdrömmar. Hon gör allt för att protestera och är emot i princip allt som är ”normalt”. Det enda hon skulle vilja är att dagdrömma sig bort i evighet, men plötsligt så börjar hennes mamma dejta Bruno, en jobbig zumbadansande författare som ställer för många frågor och som inte haft en bra bok på år och dar. En dag hittar hon på en historia för honom och när han plötsligt tänker ge ut en bok baserad på hennes historia måste hon hitta på något.

 

För att göra revolt mot allt och förstöra planerna på hans bok skapar hon alter egot Maya, som har en egen blogg. Bloggen bygger på samma historia hon berättat för Bruno, men med kombo av Maya som är precis allt, snygg, sexig och orädd för att skapa rubriker och dessutom har en snygg och egen stil, som Jonatan hittat på, så är hon så mycket bättre. En dag så upptäcker Lex att bloggen och den mystiska Maya blivit en riktig framgång som hela Sverige pratar om och hon inser, för att behålla trovärdigheten och för att få boken stoppad, att Maya måste ses på riktigt. Fan.

Jag älskar verkligen boken och Sara Kadefors för att hon lyfter fram så vardagliga händelser och gör en fantastisk historia av dem, en historia som känns äkta och älskvärd. Språket är fint och Lex är en så härlig figur som bara är. Även om hon är så passiv och anti som någon kan vara, så blir man inte trött på henne utan man blir närmast nyfiken och vill komma nära och  det gillar jag.

Jag tycker alla som går på högstadiet/gymnasiet borde läsa den här boken. Den är synnerligen aktuell och allmänt viktig. För en bok som träffar så rätt och bara levererar viktiga synpunkter på rad; rättvisor, orättvisor, dubbelmoral, passivitet och om att bli känd kan inte vara annat än viktig. Problemen samhället skapar och orättvisorna i kändiskapet tas fram, att t.o.m. en antityp som Lex kan skapa en blogg och bli populär. Men kan ens Lex bli känd utan att spela på en dubbelmoral som hon själv fördömer?

– Freja

Maria Turtschaninoff: Maresi – Punaisen luostarin kronikoita

maresi suomeksiMaresi on nuori noviisi. Hän on hyvin pidetty. Eräänä päivänä saarelle saapuu nuori tyttö. Hän on pelokas. Noviisien saarella uskotaan Äitiin ja hänen kolmeen muotoonsa. Muodot ovat Ruusu, joka on ”nuori tyttö”, Äiti, joka tulee ennen Akkaa ja Akka, joka on kuoleman muoto.

Pelokkaan tytön nimi on Jai. Maresi ja Jai viettävät paljon aikaa yhdessä ja Maresi saa tietää koko Jain tarinan. Heillä on mukavaa luostarissa kunnes Jain isä saapuu.

Mielestäni kirja oli hyvä. Kirja oli kaunis ja jännittävä. Lisäksi teoksesta löytyi myös haikeita kohtia. Tunteita löytyi ja kuvaukset olivat uskomattomia! Suosittelen kirjaa kaikille, jotka pitävät suurista tunteista!

– Anna

Hae/varaa kirja: Maria Turtschaninoff: Maresi – Punaisen luostarin kronikoita

Katherine Boo: Bakom det evigt vackra

bakom det evigt vackraBakom den stora skylten med textraden “evigt vackra” löpande över sig, som avgränsar flygfältet i Mumbai, finns slummen Annawandi. I Annawandi får vi möta Abdul, Asha, Manju och Sunil. Abdul är en sjuttonårig muslim som arbetar som skrotföhandlare för att försörja sin familj. Asha är mamman med mystiska kontakter, som i hemlighet styr slummen, medan hon försöker höja sin familjs levnadsstandard och byta kast. Manju är Ashas dotter och den enda högskoleutbildade flickan i Annawandi. Sunil igen är den undernärda skrotsamlande pojken.

En dag tänder Abduls granne eld på sig själv och hela slummen är plötsligt i obalans. Indiens korrupta poliser är inblandade och världsekonomin kraschar med fruktansvärda följder för slummen. Debatten i slummen går på högvarv och ett stort val är på kommande, vilket resulterar i att slummen än en gång lyfts upp i rampljuset. Goda råd är dyra och det minsta felsteg kan vara ödesdigert.

Bakom det evigt vackra är en inblick i livet i Indiens slum och skildrar vackert olika människoöden. Boken berättar en historia om hur mycket en liten incident kan ändra livet för både enskilda individer och en hel familj. Vi får i tur och ordning följa med huvudpersonerna i deras vardag och liv och får en insikt i karaktärernas verklighet.

Katherine Boo visar läsarna ett annat sorts liv och hur västvärldens välvilja ibland inte riktigt når fram. Detaljerna i boken är enastående och historien väldigt bra. Trots detta fann jag det svårt att riktigt komma in i boken, dessutom kändes början lite små råddig. Boken är en ögonöppnare och väldigt läsvärd, men kräver lite tålamod och ork. Jag rekommenderar boken för gymnasieelever och äldre.

– Freja

Sök/reservera boken: Katharine Boo: Bakom det evigt vackra